Sometimes I wish I was someone else...

Fredag 11/11

Va fan är det för fel på mig? Har inte gått ner något alls denna veckan och ingenting på måtten överhuvudtaget? Blir så frustrerad och ger snart fan i allt.

Vikt: 77 kg (Minus 0 kg)

Mått: (Räknas sedan 17/10)

Midjan: 83 cm (Minus 0 cm)

Höften/Rumpan: 107 cm (Minus 0 cm)

Lår: 54 cm (Minus 0 cm)

Arm: 31 cm (Minus 0 cm)

Mage: 108 cm (Plus 2 cm)

Examinationen är utformad som en diskussions- och skrivprocess som löper under hela delkursens gång (fem veckor). De problem som Du kommer reda ut, bearbeta och skriva om presenteras här, vid delkursens början och formuleras delvis av Dig själv. På egen hand ska Du (kanske med seminariegruppen som ”bollplank”) börja tänka ut, strukturera och arbeta med Dina problem. Det innebär att det är Du själv som står för upplägget, strukturen och den sammanfattande analysen. Stoffet, eller materialet, som Du skall fylla Din processkrivning med kommer Du att finna i kurslitteratur, referenslitteratur samt genom föreläsningar.

Uppgiften går ut på att Du skall göra ett studium av världshistorien från ca 4500 f.v.t. till ca 1750 e.v.t. genom att:

1. själv sätta samman ett ”analysinstrument” som består av tre (3) olika orsaks- eller förklaringsfaktorer och som tillsammans bildar något av en förklaringsmodell,

2. som sedan ska kunna tillämpas för förståelsen, analysen och beskrivningen av fem (5) utvalda samhällen från urtid till ca 1750

3. utifrån minst två (2) olika författares olika perspektiv. Observera att detta gäller för vart och ett av de olika samhällena och för var och en av de olika förklarings-faktorerna i respektive samhälle, se nedan under (c).

(a) De tre förklaringsfaktorerna.

Faktorerna kan vara svåra att entydigt definiera men Du måste ändå försöka ta ställning till vad Du menar med dem och definiera dem. Exempel på sådana faktorer är:

• geografi (natur och klimat)

• teknologi

• produktion

• handel

• social struktur

• genusordning

• stat

• religion

Naturligtvis får Du välja andra faktorer än de ovan föreslagna om Du tycker att det finns sådana som är bättre. De tre faktorerna ska kunna relateras till varandra och tillsammans utgöra något av en meningsfull ”förklaringsmodell” (t.ex. geografi – stat – religion eller produktion – social struktur – genusordning eller stat – teknologi – handel) och kunna vara ett verktyg för analys av vart och ett av de fem samhällena.

Med en tidsperiod som sträcker sig över mer än 5000 år och med samhällen med så olika karaktär som t.ex. Gamla riket i Egypten och medeltidens Frankrike kan man naturligtvis inte jämföra de olika samhällena med varandra. En faktor som anses spela stor roll i vissa samhällen kanske inte har lika stor betydelse i ett annat. Däremot bör Du kunna jämföra de inbördes relationerna mellan de olika faktorerna i respektive samhälle. Därför skall Du genom de fem samhällena arbeta med samma faktorer. I processkrivningens sammanfattande analys bör Du kunna dra slutsatser om olika faktorers betydelse och relation till de andra faktorerna i de olika samhällena (och de olika författarnas sätt att skilja sig åt när de kanske på olika sätt betonar vissa faktorer i olika samhällen eller genomgående i samtliga samhällen, se nedan under c)!

Beroende på vilken uppsättning faktorer du väljer kommer Din ”förklaringsmodell” att genomsyras av materialistiska eller idealistiska förklaringar. Du kan ge kulturpåverkan och religion stor betydelse eller ge framställningen en mer idéhistorisk prägel. Du kan också ta Din utgångspunkt i ekonomi, geografi, sociala förändringar och klasskonflikter. Du kan låta individer träda fram som historiens aktörer men också låta kollektiv spela den viktigaste förklaringsrollen. Du kan välja ett genusperspektiv, ett europeiskt eller ett mer utomeuropeiskt perspektiv. Det viktiga är att Du kan argumentera för varför Du valt vissa faktorer i Din ”förklaringsmodell” och hur dessa kan vara till hjälp vid analysen av Dina samhällens framväxt, blomstring eller nedgång.

(b) De fem samhällena

Uppgiften är alltså att studera och beskriva fem (5) samhällen från uppkomsten av de första högkulturerna (d.v.s. från ca 4500 f.v.t.) fram till 1750 e.v.t. Välj ett samhälle för varje period/rubrik:

• ca 4500 till ca 800 f.v.t., kan t.ex. vara någon av de första högkulturerna (kanske Sumer, Gamla riket i Egypten, Gula floden eller Indusdalen)

• ca 800 f.v.t till ca 450 e.v.t. (kanske något av den grekiska eller romerska antikens slavsamhällen, det assyriska riket, persiska riket eller feniciernas Karthago).

• ca 450 – ca 1500 e.v.t. (i Västerlandet förslagsvis något samhälle i medeltidens feodala Europa, kanske Västgoternas rike eller Frankerriket, men det kan också vara något samhälle utanför Europa: t.ex. Axum i Afrika, Sassaniderriket eller varför inte något av de arabiska kalifaten?)

• ca 1500 – 1750 e.v.t. (här kan man välja någon av 1500- och 1600-talens absoluta stater , kanske England eller Frankrike, men det går förstås också bra att studera något handelskapitalistiskt samhälle som Nederländerna eller varför inte Ottomanska riket?)

• därutöver något icke-västerländskt samhälle för att Ditt arbete inte skall bli alltför Europa-centrerat (här kan Du exempelvis välja mellan något samhälle ur den arabiska kultursfären, någon av dynastierna i Kina, någon period i Japans historia, Mogulriket i Indien eller något samhälle i Afrika eller i Latinamerika).

Resultatet kommer att bli att Du presenterar ett världshistoriskt fågelperspektiv exemplifierat med fem utvalda samhällen. När Du väljer samhällen kan det vara lämpligt att dels (α) tänka på att de på något sätt är intressanta i förhållande till de faktorer Du valt och dels (β) att Dina författare skriver om Dina faktorer i Dina valda samhällen. Har Du t.ex. valt att arbeta med handel är det en fördel om samhället är känt för sin handel och att detta framkommer i den litteratur Du har tillgänglig.

(c) Minst två olika författarperspektiv

När Du med Din ”förklaringsmodell” i åtanke samlar stoff till förståelsen och beskrivningen av de samhällen Du valt ut är det viktigt är att Du på relevanta ställen visar hur olika författare/föreläsare anger alternativa förklaringar. Hur ser t.ex. författarna Ponting och McKay m.fl. på framväxten av samhälle 3 och betydelsen av faktorerna (i), (ii) och (iii)? Hur skiljer de sig åt? Är det så att Ponting konsekvent i samtliga samhällen alltid betonar faktor (ii) på bekostnad av faktor (iii)? Kan man se tydliga mönster när man jämför författarna? Hur skulle andra alternativa ”utsiktspunkter” kunna se ut? Kan man urskilja någon typ av historiesyn, någon mer generell förklaring till vad författaren anser ytterst ”driver” historien framåt hos de olika författarna? Det viktiga är att Du gör Dig själv och läsaren medveten om att det kan finnas olika tolkningsmöjligheter och hur dessa bidrar till att ge olika bilder av det samhälle. Vid sådana tillfällen bör Du vara tydlig med att genom en hänvisning i texten (t ex McKay, sid. 86) eller en fotnot markera detta!

2. Föreläsningar och seminarier.

Inför varje föreläsning skall Du läsa in relevanta sidor i den huvudbok Du valt att följa (t. ex. McKay m.fl., A History of World Societies) för att få en överblick över viktiga epoker kursen behandlar. Syftet med föreläsningarna är inte att på ett okomplicerat sätt presentera den kronologiska historien som ”på ett bräde”. Snarare handlar det om att Du för varje epok skall få en möjlighet att identifiera viktiga problem som historieforskningen diskuterat. Föreläsningarna kommer ofta att visa på olika tolkningsperspektiv när det gäller samhällens uppkomst, blomstring och nedgång samt peka på olika författares betoning av förklaringsfaktorer som geografi och natur, statsbildning, social struktur, produktion, teknologi, handel, vetenskap, kultur och religion, m. m. Under tiden är det viktigt att Du själv börjar tänka på vilka samhällen Du själv skulle vilja arbeta med (måste inte vara de som behandlas under föreläsningarna) och vilka faktorer Du själv tycker verkar vara intressanta att koppla ihop för att förstå de olika samhällenas utveckling under en begränsad tid (t. ex. uppkomst, blomstringsperiod, kristid eller nedgång).

Två obligatoriska seminarier är avsedda att hjälpa Dig att strukturera arbetet och välja relevant litteratur för Din undersökning. Slutprodukten (som alltså består av ett antal PM) kallar vi processkrivning och den är till skillnad från en hemtentamen inte tänkt att skrivas under några dagar vid delkursens slut utan under hela kursens gång.

Till strategiseminariet (obligatoriskt) är det meningen att Du ska ha med Dig förslag på:

1. vilka tre (3) faktorer Du valt att betona, varför du valt dem och hur de tre kan bilda en förklaringsmodell

2. vilka fem (5) samhällen Du valt, varför Du valt dem och hur de förhåller sig till förklaringsmodellen, samt

3. vilken litteratur med minst två (2) olika författarperspektiv (t. ex. McKay + Ponting eller Stavrianos + olika författare för respektive samhälle) Du kommer att använda.

Inför seminariet är det är viktigt att Du har en idé om hur Du tänkt Dig att lösa uppgiften. Seminariediskussionen kan sedan leda till att Du ändrar en del.

Till handledningsseminariet (också obligatoriskt) skall Du presentera en A4-sida som kortfattat beskriver utvecklingen i ett av de valda samhällena med hänsyn till de tre faktorerna och med minst två olika författarperspektiv. A4-sidan ska i förväg lämnas i en inlämningsmapp på fronter, se tidsangivelse i schemat. Vid seminariet kan Du få hjälp av både lärare och kurskamrater med sådant Du tycker att Du fastnat i.

Den som inte aktivt deltar i de båda obligatoriska seminarierna, och därmed drar sig undan både från att redovisa för hur långt man kommit i sin ”process” och från att delta i diskussionen av kurskamraternas problemområden och lösningar förväntas i stället lämna in ytterligare en uppgift!

Slutprodukten ska vara en individuell PM på sammanlagt ungefär 12 till 15 A4-sidor (New Times Roman eller Garamond, 1,5 radavstånd, teckenstorlek 12 alternativt ca 40-45.000 tecken inkl. blanksteg). Att kunna begränsa omfånget är en nödvändig konst att behärska, men ingen kommer att bråka om det skulle bli t.ex. 17 sidor i stället. Blir det mer än 20 får Du göra om och korta ner texten. Observera att slutprodukten inte får vara något grupparbete. Man kan arbeta nära varandra och föra diskussioner (kanske med samma samhällen men med olika litteratur och olika förklaringsfaktorer), men man får inte skriva en gemensam text och lämna in.

Fredag 4/111

Frustrerande att det inte kan röra sig mer på vågen så man kunde få lite pepp.

Vikt: 77 kg (Minus 0.5 kg)

Kommer inte mäta fören om en vecka eller två.

Laddar upp inför skrivning 9-17 hoppas man blir klar snabbt för är trött som tusan och ingen energi alls. Plus att jag inte läst kurslitteraturen för jag tycker det är så jäkla tråkigt och bara längtar tills detta är över.